|
SVERIGE Den nya svenska forskningspropositionen
Guldregn med millimeterprecision
En ny svensk forskningsproposisjon lover mange nye milliarder til forskningen. Enrico Deiaco og Lars Geschwind analyserer her prioriteringene i proposisjonen. Enrico Deiaco
Lars Geschwind
Regeringens propositioner brukar föranleda en febril aktivitet i forskningssektorn. Den senaste utgör inget undantag. I flera år har debattartiklar, utredningar och seminarier försökt att påverka innehållet. Ett ofta återkommande mål i dessa rapporter har varit att öka den offentliga forskningsfinansieringen till att motsvara 1 procent av BNP. Och, beroende på hur man räknar, så verkar det som forskarsamhället och näringslivet denna gång blivit bönhörda. Den nionde svenska forskningspropositionen publicerades den 20 oktober 2008 med budskapet att forskningssystemet skall ges en kraftig vitamininjektion på närmare fem extra miljarder kronor mellan 2009-2012 (se figur). Är dessa nya miljarder en välsignelse eller en björntjänst? Framtiden får utvisa hur pengarna har mottagits, men efterhandsanalyserna har varit förvånansvärt sparsamma, vilket kanske inte är så konstigt givet det positiva budskapet. Många förväntar sig att få sin beskärda del av kakan. Men kanske är det så att arkitekturen bakom de statsfinansiella kalkylerna snarare tycks premiera Matteusprincipen än jämlik fördelning eller förnyelse. Matteuseffekten är benämning på olika fenomen där ett system gynnar en tidigare gynnad part. Jämför Matteusevangeliet 25: 29: «Var och en som har, han skall få, och det i överflöd, men den som inte har, från honom skall tas också det han har.» De nya miljarderna
«Ett lyft för forskning och innovation» är rubriken på den efterlängtade propositionen. Redan denna markering av att vilja tackla både forskning och innovation i samma proposition är en markering i den forskningspolitiska historien. Men det finns flera nyheter. Enligt förslaget till riksdagen höjs anslagen till forskning och utveckling med 2,4 miljarder kronor 2009. Den borgerliga regeringen skriver vidare: «Som en planeringsförutsättning ... bör medlen öka med ytterligare 1 miljard 2010 och med ytterligare 500 miljoner kronor 2011. År 2012 bör resurserna ha ökat med sammanlagt 5 miljarder» (Prop 2008/09: 50, sid 1). En betydande del tillförs systemet redan under 2009. Ett nytt inslag i finansieringssystemet är s k strategiska satsningar inom tre områden som av regeringen identifierats som viktiga för Sverige, nämligen medicin, teknik och klimat. Dessa satsningar planeras att uppgå till 1,8 miljarder 2012. En tredje nyhet är åtgärder för att främja nyttiggörande och kommersialisering av forskningsresultat. Dels ändras högskolelagen med skrivningarna att förutom att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet skall lärosätet verka för att «forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta». Dels får sex av de äldre universiteten (KI, KTH, Chalmers, Lund, Umeå och Linköping) 75 miljoner att dela på för att bygga upp särskilda innovationskontor. En förutsättning är dock att «mottagande lärosäten verkar för att forskningsresultat tillkomna även vid andra lärosäten än de nämnda kommer till nytta». Men de nya miljarderna kommer naturligtvis inte utan förbehåll. Samtidigt som de nya anslagen höjs skall de fördelas utifrån ett antal kvalitetsindikatorer. Dels utifrån lärosätets förmåga att attrahera externa anslag, dels efter bibliometriska kvalitetsbedömningar. Ökad konkurrens och kvalitet utgör ledmotivet och regeringen menar att propositionen denna gång är en «kvalitetsdrivande reform som stärker forskningen och underlättar lärosätenas interna kvalitetsarbete».
finner ikke bildefila imgs/2005/6/Side-15-Figur.gif
|
Milda reaktioner
Reaktionerna på propositionen har inte varit särskilt högröstade. Det mesta av innehållet hade dessutom släppts i olika omgångar och som det tycks i en medveten och stegvis PR-strategi av regeringen. De positiva, varnande och surmulna kommentarerna finns snarare på bloggar och på de olika intressenternas hemsidor. Föga förvånande ifrågasätts om en-procentsmålet verkligen har uppnåtts. Sveriges Universitetslärarförbund konstaterar syrligt att en stor del av de nya pengarna öronmärkts åt den krisdrabbade fordonsindustrin i form av forskning. Flera rektorer muttrar att propositionen går i rätt riktning men att det inte blev så mycket som man hoppats på. Det statliga Globaliseringsrådet krävde exempelvis hela 14 miljarder som extra tillskott. Det har också utbrutit en debatt om de två indikatorernas eventuella förtjänster. Flera anser att humaniora och samhällsvetenskaperna missgynnas. Även de tekniska vetenskaperna anser sig förfördelade då simuleringar med de nya resursfördelningsnycklarna tycks gynna medicin och de äldre universiteten. Och trots att innovation är ett ledmotiv i propositionen kommer inte en enda samverkansindikator att spela någon som helst roll i fördelningen av fakultetsmedel, vilket bl a missgynnar nya lärosäten. Regeringen sätter snarare tilltro till att innovationer skall blomstra genom de nya innovationskontoren och de näringslivsanpassade strategiska satsningarna. Inte heller dessa strategiska satsningar tycks ännu ha skapat en större debatt trots att regeringen specificerar en tämligen politiserad önskelista på en mycket finfördelad detaljeringsgrad. Vissa områden är exemplifierade på forskargruppnivå. Det brukar heta att djävulen ligger i detaljerna. Den nya forskningspolitiska propositionen har stora strukturpolitiska ambitioner. Vi får se om debatten blir lika mild när väl konsekvenserna blivit tydligare.
|
Ett lyft för forskning och innovation Prop. 2008/09: 50
Universitet och högskolor får ökade resurser
Den största delen av de statliga forskningsmedlen går till lärosätena. Av befintliga medel är det ca 11 miljarder kronor av de ca 17 miljarder kronor som går till forskning via utbildningsdepartementet. Av de tillkommande anslagen går 1,55 miljarder kronor åren 2009-2012 till universitet och högskolor. Nytt utvärderingssystem för forskning
Anslagen fördelas enligt ett nytt system där kvaliteten avgör hur mycket varje universitet eller högskola får. Kvalitet mäts genom två faktorer: publiceringar/citeringar och externa forskningsmedel. Vid sidan av direkta anslag och rådsmedel introduceras en tredje, stor finansieringsform: strategiska satsningar. 1,8 miljarder av de fem miljarderna avsätts i forskningspropositionen till en permanent, årlig anslagsökning inom ett antal strategiskt viktiga forskningsområden. Regeringen presenterar i forsknings- och innovationspropositionen en satsning på att öka kommersialisering av forskningsresultat. Totalt tillförs 150 miljoner kronor för detta ändamål. Det startas s.k. innovationskontor vid ett antal lärosäten. Industriforskningsinstituten förstärks med 200 miljoner. Enligt beslut av EU: s ministerråd bör ett medlemslands avsättningar för FoU uppgå till 3 procent av BNP, varav 2 procent från näringslivet och 1 procent från offentliga källor, det så kallade Lissabonmålet. Den satsning om fem miljarder som nu görs innebär att 1-procentmålet kommer att uppnås redan 2009. |
|
Enrico Deiaco er direktør ved Institutet för studier av utbildning och forskning (SISTER) og Lars Geschwind er seniorforsker samme sted.
| Forskningspolitikk, nr /.. |
| 
